Det är inte skrattgropar. Det är ärr från skärvorna av ett sprucket leende.

Skit.
Jag vet att min blogg har blivit deppig. Men det är min blogg och det är jag som skriver och bloggen blir då som jag mår. Och just nu mår jag inte bra.
Har dessutom suttit och skrivit en uppsats hela dagen. Och den är fortfarande inte klar. Yey.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0